VAD ÄR DIALOG?

Utifrån vårt förhållningssätt är dialog en särskild form av samtal som vi använder för att hantera komplexa samhällsfrågor och konflikter. I ett sådant samtal är alla perspektiv som omgärdar en fråga eller en konflikt legitima. Dialogprocessen och samtalen behöver utformas på ett sätt som möjliggör att samtliga perspektiv kan synliggöras under trygga förhållanden. När det finns ett tryggt forum kan parterna interagera med varandra och olika perspektiv kan konfronteras. Dessutom försöker vi möjliggöra de samtal som de olika perspektivrepresentanterna önskar oavsett deras maktställning i sammanhanget. Det bör alltså inte vara enbart en part som sätter agendan för samtalet. När forumet är tryggt och de olika perspektivrepresentanterna tillsammans sätter samtalets agenda kan man medskapa hantering av spänningsfyllda frågor och konflikter.

 

I en dialog strävar vi som facilitatorer och medlare efter flöde mellan grupper och individer där samtalet har kört fast och skapar spänning, frustration eller konflikt. Flöde innebär att deltagarna under samtalet eller över tid utvecklar en öppenhet inför motpartens perspektiv och kan se frågan utifrån fler synvinklar än sin egen. Det betyder inte nödvändigtvis att du håller med ”den andra”, utan snarare om förmågan att – åtminstone för en kort stund – ställa dig i någon annans skor. På så sätt skapas konstruktiva samtal som leder till förändringar inom och mellan människor. Motsatsen till flöde är att fastna i positioner på sådana sätt som ofta kommer till uttryck i diskussioner och debatter.

 

I dagens Sverige är det vanligt att begreppen dialog och medborgardialog används i samband med informationsinsatser och konsultationer. Utifrån vårt synsätt kan dialog dock inte likställas med detta. I samband med informationsinsatser och konsultationer är det nämligen en part som sätter agendan för samtalet och det sker ingen interaktion, som präglas av flöde, mellan parterna. Istället är det en slags envägskommunikation där part A (t.ex. kommunen) förmedlar något medan part B (t.ex. invånare) enbart blir lyssnad till och tagen på allvar om part A tillåter det. Detta innebär att dialoger inte bör användas för att makthavare ska övertyga invånare och försöka få dem att förstå att ”vi” har rätt.

 

VARFÖR BEHÖVS DIALOG?

I samband med komplexa och konfliktfyllda frågor uppstår det spänning. Genom dialog kan vi hantera denna spänning på ett sätt som vi tror är optimalt för att främja samhällets långsiktiga sociala hållbarhet. Mer specifikt innebär detta att dialog kan användas dels för att stärka demokratin och exempelvis fatta inkluderande och robusta beslut, dels för att förebygga att spänning eskalerar och för att hantera konflikter konstruktivt. Vår erfarenhet visar även att dialog kan bidra till att bygga förtroende och tillit, samt till att främja relationer och ömsesidigt lärande.

 

NÅGRA GRUNDTANKAR

Konversationer kör fast. Spänningar och konflikter eskalerar. Detta är vanligt när någon röst ignoreras, marginaliseras eller helt enkelt bara inte hörs. Vi tror att spänningar och konflikter uppstår när det finns behov av någon form av förändring eller transformation. Vi tror att det är viktigt att tydliggöra polariteten kring den specifika frågan och låta de olika perspektiven komma i dialog med varandra. Detta innebär att vi förespråkar att konflikten tidigareläggs istället för att den undviks i hopp om att den försvinner. Konflikter som undviks tenderar nämligen att blossa upp mer kraftfullt vid ett senare tillfälle. Vi utgår ifrån att alla perspektiv – även de kritiska – inbegriper värdefulla visdomar för majoriteten. I vårt arbete involverar vi de aktuella parterna i utformningen av såväl processen som samtalet. Med grund i dessa tankar har vi tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) skapat en dialogmodell för hantering av komplexa samhällsfrågor och samhällskonflikter.

 

Vårt arbetssätt inspireras till stor del av Deep Democracy, som är utvecklat av Arnold Mindell. Mer specifikt inspireras vi av Myrna Lewis arbete med The Lewis Method, som bygger på Deep democracy. Utöver detta inspireras vårt arbete mycket av Transformativ medling, som är utvecklat av Joseph Folger och Robert A. Baruch Bush. Dessutom inspireras vi av många andra personer som vi möter och arbetar med.

FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH VERKTYG

Dialogdesigners, facilitatorers och medlares förhållningssätt är elementärt i arbetet med dialog. Förhållningssättet representerar de basala attityderna som präglar allt vi gör i det praktiska dialogarbetet. De fyra grundpelarna i vårt förhållningssätt är: neutralitet, förståelse, inkludering och en positiv konfliktsyn. Utöver förhållningssättet har vi konkreta verktyg som vi använder under samtalen, men verktygen har liten betydelse utan förhållningsättet. Vi utgår ifrån att förhållningssättet utgör omkring 70 % av förmågan att hantera en dialog och verktygen utgör omkring 30 %.

dialogues.se

facebook.com/dialogues.facilitation

martin.sande@dialogues.se

bernard.leroux@dialogues.se

emilia.rozsa@dialogues.se

Copyright © Dialogues 2018. All rights reserved. Photo copyright © Emilia Rózsa. All rights reserved.